Myndigheten för yrkeshögskolan (MYH) sorterar under Utbildningsdepartementet. Myndigheten är en central svensk förvaltningsmyndighet och utövar tillsyn och styrning av Yrkeshögskoleutbildningar.
Regeringens uppdrag
Myndigheten har regeringens uppdrag att besluta om och godkänna vilka utbildningar som ska ingå i yrkeshögskolan. Vidare beslutar man om det statliga stödet till de utbildningsanordnare som skapar utbildningar inom yrkeshögskolan.
Man analyserar och bedömer tillsammans med arbetslivet, omvärldens kompetensbehov och därmed behovet av kvalificerad arbetskraft relaterat till arbetsmarknadens utveckling.
Myndigheten samordnar och stödjer en nationell struktur för validering, vilket även innebär att man kontrollerar och granskar utbildningarnas kvalitet och resultat.
Ytterligare ansvarsområden
Utöver ansvaret för utbildningar inom yrkeshögskolan, ansvarar Myndigheten för yrkeshögskolan för frågor som rör två utbildningsformer som ligger utanför yrkeshögskolan. Till dessa hör kompletterande utbildningar och tolkutbildningar inom folkbildningen.
Klagomål & synpunkter
Det är också Myndigheten för yrkeshögskolan som både utövar tillsyn och hanterar synpunkter samt eventuella klagomål på samtliga de utbildningsformer och utbildningar som ligger inom dess ansvarsområde.
Den europeiska referensramen för kvalifikationer
Myndigheten är Sveriges nationella samordningspunkt för den europeiska referensramen för kvalifikationer för livslångt lärande European Qualifications Framework (EQF) som ska göra det lättare att jämföra utbildnings- och yrkeskvalifikationer inom EU.
Man är sålunda ansvariga för samordningen av den nationella strukturen för validering av utbildning och yrkeskompetens så att utbildningarna kan jämföras med andra utbildningar inom EU.
Regeringens regleringsbrev
I regleringsbrevet för budgetåret 2014 återfinns Riksdagens beslut och anslag avseende Myndigheten för yrkeshögskolans verksamhet för budgetåret 2014. I detsamma framkommer att målet för verksamheten är att utbildningarna i yrkeshögskolan ska svara mot behoven av kvalificerad arbetskraft med eftergymnasial yrkesutbildning i arbetslivet. Alternativt att myndigheten medverkar till att utveckla, eller bevara, kvalificerat yrkeskunnande inom så kallat smala yrkesområden som är betydelsefulla för individen och samhället, utan att för den skull precisera närmare vad det skulle kunna innebära. Till målet hör att andelen examinerade i yrkeshögskolan som får en anställning efter avlutat utbildning ska öka.
En myndighet i blåsväder
Då myndigheten redovisat resultat från verksamheten på ett sätt som döljer de faktiska förhållandena, vilket avslöjades av SvD, fick det omedelbara konsekvenser. Riksdagens utbildningsutskott kräver nu alla fakta på bordet om Myndigheten för Yrkeshögskolan då myndigheten stoppat statistik som motsäger det glättiga budskapet om att “9 av 10 får jobb”.
I själva verket fick knappt 6 av 10 en månadslön över 16 300 kronor första året efter examen.